Lunds Matematiska Sällskap

Hjärtligt välkommen till Lunds Matematiska Sällskaps hemsida!

Verksamhet under våren 2014

Sällskapet håller följande tre möten under innevarande termin: tisdagen den 18 mars, tisdagen den 8 april samt vårmöte tisdagen den 27 maj. Mötena börjar klockan 18.30 i sal C i Matematikhuset. Alla, även icke-medlemmar, är varmt välkomna! Före mötena, från klockan 18.15, serveras gratis förfriskningar. Efter varje möte inbjuds alla till en eftersits med mat och dryck till självkostnadspris.


Tisdagen den 18 mars håller Magnus Oskarsson och Kalle Åström, Matematikcentrum, föredraget

Rigida grafer eller hur ska man spika ihop trädgårdsmöblerna så att de inte faller ihop?

Strukturell rigiditet är ett område inom diskret geometri och mekanik, där målet är att förstå om en struktur bestående av stag sammansatta i flexibla leder är flexibel eller rigid när den utsätts för krafter. Ett klassiskt exempel är uppbyggnad av stabila fackverk. Några pionjärer inom området är James Clerk Maxwell, (On reciprocal figures, frames and diagrams of forces, 1870) samt Augustin-Louis Cauchy, (Cauchys sats om rigida polyedrar).

Matematiken kan användas i flera vitt skilda områden.

  • Inom kemin kan man mäta avstånd mellan atomer i en molekyl med spektroskopiska metoder. Matematiken kan då användas för att beräkna 3D-formen hos molekylen från dessa avstånd.
  • Inom bilindustrin används matematiken för att designa dörrar och bagageluckor så att de öppnas på ett snyggt sätt. - Inom visualisering används matematiken för att visualisera mätningar i planet eller rummet utifrån parvisa avstånd.
  • Inom signalbehandling kan man kartera mottagare och sändare från deras relativa avstånd.

Ett av huvudproblemen inom området är följande: Givet en graf, där man har ett avstånd på varje båge, hur skall man placera noderna så att avståndet mellan noderna stämmer överens med värdena på bågarna? I det här föredraget kommer vi att berätta lite om så kallade minimala rigida grafer. Hur många minimala rigida grafer finns det? För minimala rigida grafer kan det finnas flera sätt att placera noderna. Hur många lösningar kan det bli? Hur kan man effektivt räkna ut placeringarna från avstånden?


Tisdagen den 8 april håller Tobias Ekholm, Uppsala, föredraget

Chern–Simons theory, topological strings, and knot contact homology

We start with an overview of Chern–Simons theory, topological strings, and large N-dualitiy from a physical perspective. We also give a description of knot contact homology as a way to extract knot invariants from symplectic geometric objects associated to a knot in 3-space. Recently, certain polynomials found in Chern–Simons/topological string and in knot contact homology were found to agree in all examples where they could be computed. We give an explanation of this observation. The talk reports on joint work with M Aganagic, L. Ng, and C. Vafa.


Tisdagen den 27 maj håller Jörgen Ripa, ThePEG, Biologiska institutionen, föredraget

Om fitness, naturlig selektion och artbildning

Evolutionen som process beskrevs av Darwin 1859, men de matematiska detaljerna fylldes i långt senare. Jag kommer att presentera några huvuddrag i en modern matematisk beskrivning av den evolutionära processen. Hur kan man definiera fitness och vad är egentligen naturlig selektion? När är evolutionen en optimerande process, och när är den det inte? Med utgångspunkt i evolutionär spelteori kommer jag att beskriva olika evolutionära stabilitets-begrepp, och s.k. evolutionära ’förgrenings-punkter’ — punkter i ett tänkt egenskapsrum där artbildning anses speciellt sannolikt.


Kort historia

Image
    tage

Historien börjar då den unge matematikern Claes Gösta Runquist gör fil. stud. Tage Erlander till ordförande i det nyåret 1923 bildade Matematiska sällskapet i Lund. Sällskapet skulle vara en ''sällskapsförening för naturvetare av alla slag''. Första mötet hålls i februari då sällskapet formellt grundas. Från början var sällskapet en sammanslutning av de yngsta matematikstuderande, men vid professorerna Rieszs och Zeilons ankomst till Lund 1926 omorganiserades sällskapet. Ordförandeposten i en nybildad hedersstyrelse överlämnades till professor Riesz, medan den gamla styrelsen övergick i ett arbetsutskott. Denna organisation lever kvar fram till idag. Ordförandeposten i dagens sällskap innehas av Nils Dencker .

Verkar mannen på bilden bekant så kan det påpekas att Tage Erlander så småningom blev Sveriges statsminister. Han lärde också känna sin blivande hustru Aina Andersson i Matematiska sällskapet.


Varför Lunds Matematiska Sällskap?

Lunds Matematiska Sällskap har till ändamål

  • att verka för ökat intresse för matematik och relaterande ämnen, både bland allmänhet och studerande,

  • att öka trevnaden bland dem som har sin gärning inom den matematiska ämnesgruppen,

  • att vidtaga åtgärder för att underlätta studierna i denna ämnesgrupp.

I praktiken innebär detta främst regelbundna möten (se nedan) då man kan lyssna på intressanta föredrag av inbjudna föreläsare. Efter föredragen kan man också enligt tradition avnjuta en god måltid för en liten penning. På vissa möten utdelas även stipendier till förtjänta studenter.


Hur blir man medlem?

Som medlem kan sällskapet efter ansökan invälja personer som önskar främja sällskapets syften. Om ni vill ansöka om medlemsskap så kan ni komma till något av sällskapets möten (se nedan). Ni kan också betala in den årliga medlemsavgiften, för nuvarande 50:-, på postgirokonto 7 38 75–7 (glöm ej att ange ditt namn och din adress).


Styrelsen och Arbetsutskottet

Sällskapets styrelse består för närvarande av ordförande Nils Dencker, vice ordförande Anders Holst, ledamöterna Magnus Fontes och Johan Helsing, samt suppleant Tomas Persson.

Arbetsutskottet består av Rasmus Henningsson, förman, Fredrik Ekström, kassör och sekreterare, och V. A. Kant, sexmästare. Om just Du skulle vilja tillhöra denna exklusiva grupp av medhjälpare så hör av dig till någon av de ovanstående.


Länkar

Verksamhet under hösten 2013
Verksamhet under våren 2013
Verksamhet under hösten 2012
Verksamhet under våren 2012
Verksamhet under hösten 2011
Verksamhet under våren 2011
Verksamhet under hösten 2010
Verksamhet under våren 2010
Verksamhet under hösten 2009
Verksamhet under våren 2009
Verksamhet under hösten 2008
Verksamhet under våren 2008
Verksamhet under hösten 2007
Verksamhet under våren 2007
Verksamhet under hösten 2006
Verksamhet under våren 2006
Verksamhet under hösten 2005
Verksamhet under våren 2005
Verksamhet under hösten 2004
Verksamhet under våren 2004
Verksamhet under hösten 2003
Verksamhet under våren 2003
Verksamhet under hösten 2002
Verksamhet under våren 2002
Verksamhet under hösten 2001
Verksamhet under våren 2001
Verksamhet under hösten 2000
Verksamhet under våren 2000
Verksamhet under hösten 1999
Verksamhet under våren 1999
Verksamhet under hösten 1998
Verksamhet under våren 1998
Verksamhet under hösten 1997
Verksamhet under våren 1997
Verksamhet under hösten 1996
Verksamhet under våren 1996


This page was generated with LaTeX2HTML and GNU sed.
LaTeX-code written by Tomas Persson.

Valid HTML 4.0
    Transitional



Tomas Persson 2014-04-08