Lunds Matematiska Sällskap

Hjärtligt välkommen till Lunds Matematiska Sällskaps hemsida! Tider och datum för innevarande termins möten finner ni lite längre ned på denna sida.



Kort historia

Historien börjar då den unge matematikern Claes Gösta Runquist gör fil. stud. Tage Erlander till ordförande i det nyåret 1923 bildade Matematiska sällskapet i Lund. Sällskapet skulle vara en ''sällskapsförening för naturvetare av alla slag''. Första mötet hålls i februari då sällskapet formellt grundas. Från början var sällskapet en sammanslutning av de yngsta matematikstuderande, men vid professorerna Rieszs och Zeilons ankomst till Lund 1926 omorganiserades sällskapet. Ordförandeposten i en nybildad hedersstyrelse överlämnades till professor Riesz, medan den gamla styrelsen övergick i ett arbetsutskott. Denna organisation lever kvar fram till idag. Ordförandeposten i dagens sällskap innehas av Nils Dencker .

Verkar mannen på bilden bekant så kan det påpekas att Tage Erlander så småningom blev Sveriges statsminister. Han lärde också känna sin blivande hustru Aina Andersson i Matematiska sällskapet.

Image tage



Varför Lunds Matematiska Sällskap?

Lunds Matematiska Sällskap har till ändamål

  • att verka för ökat intresse för matematik och relaterande ämnen, både bland allmänhet och studerande,

  • att öka trevnaden bland dem som har sin gärning inom den matematiska ämnesgruppen,

  • att vidtaga åtgärder för att underlätta studierna i denna ämnesgrupp.

I praktiken innebär detta främst regelbundna möten (se nedan) då man kan lyssna på intressanta föredrag av inbjudna föreläsare. Efter föredragen kan man också enligt tradition avnjuta en god måltid för en liten penning. På vissa möten utdelas även stipendier till förtjänta studenter.



Hur blir man medlem?

Som medlem kan sällskapet efter ansökan invälja personer som önskar främja sällskapets syften. Om ni vill ansöka om medlemsskap så kan ni komma till något av sällskapets möten (se nedan). Ni kan också betala in den årliga medlemsavgiften, för nuvarande 50:-, på postgirokonto 7 38 75-7 (glöm ej att skriva ditt namn och din adress).



Styrelsen och Arbetsutskottet

Sällskapets styrelse består för närvarande av Nils Dencker , ordförande, Anders Holst, vice ordförande samt Magnus Fontes och Johan Helsing, ledamöter.

Arbetsutskottet består av Jens Wittsten, förman, Thomas Edlund, kassör och sekreterare, och Rikard Ojala, sexmästare. Om just Du skulle vilja tillhöra denna exklusiva grupp av medhjälpare så hör av dig till någon av de ovanstående.



Verksamhet under våren 2010

Sällskapet håller följande tre möten under våren: tisdagen den 2 mars, tisdagen den 6 april samt vårmöte tisdagen den 11 maj (dagordning). Mötena börjar klockan 18.30 i sal C i Matematikhuset. Alla, även icke-medlemmar, är varmt välkomna! Före mötena, från klockan 18.15, serveras gratis förfriskningar. Efter varje möte inbjuds alla till en eftersits med mat och dryck till självkostnadspris.



Den 2 mars håller Wlodek Rabinowicz, Lund, föredraget

Hattproblemet och Törnrosa

Föredraget baserar sig på en uppsats som skrivits med Luc Bovens. I hattproblemet tycks en “Dutch book” kunna sättas upp mot en grupp oberoende rationella aktörer med gemensamma intressen som startar med samma sannolikhetstilldelningar och har full tillit till varandra: gruppmedlemmarna borde vara villiga att acceptera ett antal vad som tillsammans ger dem en garanterad förlust. Men, som vi skall se, är denna Dutch book endast skenbar, den upplöses vid närmare reflektion. Hattproblemet illustrerar brister hos vadtolkningen av subjektiva sannolikheter, enligt vilken dessa kan identifieras med acceptabla odds.

Analysen kastar även ljus på en kontrovers kring ett “Dutch book”-argument som framförts i samband med det välkända Törnrosaproblemet (“Sleeping Beauty”, jfr Elga 2000). Det har hävdats att argumentet ifråga inte går igenom om Törnrosas sannolikhetstilldelningar kan avvika från de odds hon har anledning att acceptera. Vi ifrågasätter denna diagnos: I Törnrosaproblemet går sannolikheterna och de acceptabla oddsen hand i hand.



Den 6 april håller Torsten Ekedahl, Stockholm, föredraget

Sato-Tates förmodan

Probabilistiska överväganden är en förvånansvärt effektiv metod för heuristiska argument inom teorin för primtal. Sato-Tates förmodan är ett speciellt sofistikerat exempel på detta. Torsten Ekedahl ska diskutera den heuristiska härledningen av denna förmodan samt säga lite om dess bevis i en stor klass av fall som nyligen annonserats av Taylor och andra.



Den 11 maj håller Markku Rummukainen, Ekosystemanalys och SMHI, föredraget

Klimatmodeller och modellering som ett forskingsområde

Forskningen om klimatet, dess variationer och eventuella förändringar, sker med hjälp av mätningar och klimatmodellering. Mätningar är det närmaste man kan komma verkligheten, men allt går inte att mäta. Eftersom klimatsystemet handlar om atmosfärens, landytans, världshavets, sjöars och isars fysikaliska egenskaper och processer, deras interaktioner och återkopplingar, är det möjligt att skapa matematiska beskrivningar av klimatsystemet, så kallade klimatmodeller. Den relevanta fysiken handlar om strömnings-mekanik inklusive turbulens, och termodynamik. Matematiken handlar i sin tur om ett icke-linjärt system av partiella differentialekvationer som dessutom måste lösas numeriskt, men samtidigt noggrant och beräkningsekonomiskt. Dagens typiska avancerade klimatmodeller (och globala väderprognosmodeller) handlar om så kallade allmänna cirkulationsmodeller (“General Circulation Models”). Utvecklingen idag går mot de nu ännu mer omfattande jordsystemmodellerna (“Earth System Models”).

Föredraget beskriver klimatmodeller och klimatmodellering som ett forskningssområde och ger exempel på tillämpningar som t.ex. beräkningar av tänkbara klimatförändringar i framtiden.



Länkar

Verksamhet under hösten 2009
Verksamhet under våren 2009
Verksamhet under hösten 2008
Verksamhet under våren 2008
Verksamhet under hösten 2007
Verksamhet under våren 2007
Verksamhet under hösten 2006
Verksamhet under våren 2006
Verksamhet under hösten 2005
Verksamhet under våren 2005
Verksamhet under hösten 2004
Verksamhet under våren 2004
Verksamhet under hösten 2003
Verksamhet under våren 2003
Verksamhet under hösten 2002
Verksamhet under våren 2002
Verksamhet under hösten 2001
Verksamhet under våren 2001
Verksamhet under hösten 2000
Verksamhet under våren 2000
Verksamhet under hösten 1999
Verksamhet under våren 1999
Verksamhet under hösten 1998
Verksamhet under våren 1998
Verksamhet under hösten 1997
Verksamhet under våren 1997
Verksamhet under hösten 1996
Verksamhet under våren 1996



This page was generated with LaTeX2HTML.
LaTeX-code writen by Tomas Persson.



Jens Wittsten 2009-03-06