Verksamhet under våren 2005

Sällskapet håller följande tre möten under våren: tisdagen den 15 mars, tisdagen den 12 april samt vårmöte (dagordning) tisdagen den 17 maj. Mötena börjar klockan 18.30 i sal C i Matematikhuset. Alla, även icke-medlemmar, är varmt välkomna! Före mötena, från klockan 18.15, serveras gratis förfriskningar. Efter varje möte inbjuds alla till en eftersits med mat och dryck till självkostnadspris.

Den 15 mars håller Henrik Eriksson, KTH, föredraget

Vetenskap på undervisningens grund.
Universiteten brukar alltid framhålla att dess undervisning vilar på vetenskaplig grund. Ofta är dock forskningsanknytningen mest vackra ord. Men vetenskapliga resultat kommer inte sällan ur undervisningen. Föredragshållaren drar sig inte för att knycka sina studenters bästa idéer.


Den 12 april håller Achim Schroll, Lund, föredraget

Shockwaves:  From early days to modern simulations.


Den 17 maj håller Johan Råde, Lund, föredraget

Att visualisera genernas aktivitet

Alla celler i den mänskliga kroppen innehåller i stort sett samma gener. Vad är då skillnaden mellan olika slags celler? Väsentligen är det att olika  gener är aktiva olika celler. Något förenklat kan man säga att både en njurcell och en levercell innehåller både njurgener och levergener, men i njurcellen är njurgenerna aktiva och i levercellen är levergenerna aktiva.

Med en teknik som kallas micro-arrayer är det möjligt att mäta vilka gener som är aktiva i en cell, och hur aktiva de är. Man kan mäta aktiviteten hos 30.000 gener på en gång, Man får då en lista på 30.000 reella tal som talar om hur aktiv var och en av de 30.000 generna är. Denna lista kan ses som ett slags genetiskt fingeravtryck av cellen.

Microarrayer har öppnat upp helt nya forskningsperspektiv inom genetiken. Bland annat används de inom cancer-forskningen. Det finns mycket stora skillnader i den genetiska aktiviteten hos cancerceller och friska celler, och mellan olika typer av cancerceller. Idag används microarrayer för att diagnosticera vissa typer av cancer så att man kan sätta in rätt behandling. På sikt kan tekniken leda till en bättre förståelse för mekanismerna bakom olika cancertyper och till nya behandlingsmetoder.

Med microarrayer kan man alltså mäta aktiviteten på upp till 30.000 gener i en cell. Om man gör detta med 100 olika celler, då får man en tabell med 100 kolumner och 30.00 rader, eller med andra ord, en 30.000 x 100 matris. Men vad gör man sedan? Det är lätt drunkna i dessa datamängder.

Avdelningen för matematik vid LTH och avdelningen för klinisk genetik vid Lunds Universitetssjukhus har ett samarbetsprojekt som syftar till att ta fram nya metoder för att analysera microarraydata. Som en del av detta projekt har jag utvecklat ett datorprogram som presenterar microarraydata som tredimensionella diagam. Med programmet kan man interaktivt manipulera dessa diagram. Programmet bygger på algoritmer från linjär algebra och grafteori. På föredraget kommer jag att demonstrera programmet och beskriva en del av matematiken bakom programmet.