Hjärtligt välkommen till Lunds Matematiska Sällskaps hemsida! Tider och datum för innevarande termins möten finner ni lite längre ned på denna sida.
Historien börjar då den unge matematikern Claes Gösta Runquist gör fil. stud. Tage Erlander till ordförande i det nyåret 1923 bildade Matematiska sällskapet i Lund. Sällskapet skulle vara en ''sällskapsförening för naturvetare av alla slag''. Första mötet hålls i februari då sällskapet formellt grundas. Från början var sällskapet en sammanslutning av de yngsta matematikstuderande, men vid professorerna Rieszs och Zeilons ankomst till Lund 1926 omorganiserades sällskapet. Ordförandeposten i en nybildad hedersstyrelse överlämnades till professor Riesz, medan den gamla styrelsen övergick i ett arbetsutskott. Denna organisation lever kvar fram till idag. Ordförandeposten i dagens sällskap innehas av Nils Dencker .
Verkar mannen på bilden bekant så kan det påpekas att Tage Erlander så småningom blev Sveriges statsminister. Han lärde också känna sin blivande hustru Aina Andersson i Matematiska sällskapet.
Lunds Matematiska Sällskap har till ändamål
I praktiken innebär detta främst regelbundna möten (se nedan) då man kan lyssna på intressanta föredrag av inbjudna föreläsare. Efter föredragen kan man också enligt tradition avnjuta en god måltid för en liten penning. På vissa möten utdelas även stipendier till förtjänta studenter.
Arbetsutskottet består av Rasmus Henningsson, förman, Fredrik Ekström, kassör och sekreterare, och V. A. Kant, sexmästare. Om just Du skulle vilja tillhöra denna exklusiva grupp av medhjälpare så hör av dig till någon av de ovanstående.
Den 17 oktober håller Erik Wahlén, Lunds universitet, föredraget
Hur hög kan en vattenvåg bli?
Denna fråga kommer jag att diskutera inom ramen för solitära vågor. Solitära vågor, d.v.s. fortskridande vågor bestående av en enda ''puckel'', upptäcktes av den brittiske ingenjören Scott Russell år 1834. En matematisk teori för dessa vågor utvecklades i slutet av 1800-talet av Rayleigh, Boussinesq, samt Korteweg och de Vries, efter vilka KdV-ekvationen är uppkallad. Denna är en partiell differentialekvation med lösningar liknande de som observerats av Scott Russell. De solitära vågor som beskrivs av KdV-ekvationen kan ha godtyckligt stor amplitud, men ekvationen är bara en giltig modell när amplituden är liten. När vågorna är större måste man använda Eulers ekvationer. För Eulers ekvationer visar det sig att det finns en högsta våg med spetsig topp, vilket förmodades redan av Stokes. Jag kommer även att diskutera vågornas stabilitet, en egenskap som är viktig för att de ska kunna observeras i verkligheten.
Den 7 november håller Niklas Wellander, FOI och Lund, föredraget
Homogenisering av Maxwells ekvationer
Homogenisering av partiella differentialekvationer innebär att man ersätter rumsligt snabbt varierande koefficienter i ekvationerna med konstanta (svarande mot homogena material). Jag går igenom grunderna och kommer att berätta om några elektromagnetiska tillämpningar.
Den 5 december håller Tobias Ekholm, Uppsala universitet, föredraget
Chern–Simons theory, topological strings, and knot contact homology
Senaste nytt: Tobias Ekholm är förhindrad att komma på grund av snöväder. I stället kommer Gert Almkvist hålla föredraget
Hur man finner Ramanujans formler för 1/π på dator
This page was generated with
LaTeX2HTML
and
GNU
sed.
LaTeX-code written by
Tomas Persson.