Lunds Matematiska Sällskap

Hjärtligt välkommen till Lunds Matematiska Sällskaps hemsida! Tider och datum för innevarande termins möten finner ni lite längre ned på denna sida.

Kort historia

Image
    tage

Historien börjar då den unge matematikern Claes Gösta Runquist gör fil. stud. Tage Erlander till ordförande i det nyåret 1923 bildade Matematiska sällskapet i Lund. Sällskapet skulle vara en ''sällskapsförening för naturvetare av alla slag''. Första mötet hålls i februari då sällskapet formellt grundas. Från början var sällskapet en sammanslutning av de yngsta matematikstuderande, men vid professorerna Rieszs och Zeilons ankomst till Lund 1926 omorganiserades sällskapet. Ordförandeposten i en nybildad hedersstyrelse överlämnades till professor Riesz, medan den gamla styrelsen övergick i ett arbetsutskott. Denna organisation lever kvar fram till idag. Ordförandeposten i dagens sällskap innehas av Nils Dencker .

Verkar mannen på bilden bekant så kan det påpekas att Tage Erlander så småningom blev Sveriges statsminister. Han lärde också känna sin blivande hustru Aina Andersson i Matematiska sällskapet.


Varför Lunds Matematiska Sällskap?

Lunds Matematiska Sällskap har till ändamål

I praktiken innebär detta främst regelbundna möten (se nedan) då man kan lyssna på intressanta föredrag av inbjudna föreläsare. Efter föredragen kan man också enligt tradition avnjuta en god måltid för en liten penning. På vissa möten utdelas även stipendier till förtjänta studenter.


Hur blir man medlem?

Som medlem kan sällskapet efter ansökan invälja personer som önskar främja sällskapets syften. Om ni vill ansöka om medlemsskap så kan ni komma till något av sällskapets möten (se nedan). Ni kan också betala in den årliga medlemsavgiften, för nuvarande 50:-, på postgirokonto 7 38 75–7 (glöm ej att ange ditt namn och din adress).


Styrelsen och Arbetsutskottet

Sällskapets styrelse består för närvarande av ordförande Nils Dencker, vice ordförande Anders Holst, ledamöterna Magnus Fontes och Johan Helsing, samt suppleant Tomas Persson.

Arbetsutskottet består av Rasmus Henningsson, förman, Fredrik Ekström, kassör och sekreterare, och V. A. Kant, sexmästare. Om just Du skulle vilja tillhöra denna exklusiva grupp av medhjälpare så hör av dig till någon av de ovanstående.


Verksamhet under hösten 2012

Sällskapet håller följande tre möten under innevarande termin: onsdagen den 17 oktober, onsdagen den 7 november samt årsmöte onsdagen den 5 december. Mötena börjar klockan 18.30 i sal C i Matematikhuset. Alla, även icke-medlemmar, är varmt välkomna! Före mötena, från klockan 18.15, serveras gratis förfriskningar. Efter varje möte inbjuds alla till en eftersits med mat och dryck till självkostnadspris.


Den 17 oktober håller Erik Wahlén, Lunds universitet, föredraget

Hur hög kan en vattenvåg bli?

Denna fråga kommer jag att diskutera inom ramen för solitära vågor. Solitära vågor, d.v.s. fortskridande vågor bestående av en enda ''puckel'', upptäcktes av den brittiske ingenjören Scott Russell år 1834. En matematisk teori för dessa vågor utvecklades i slutet av 1800-talet av Rayleigh, Boussinesq, samt Korteweg och de Vries, efter vilka KdV-ekvationen är uppkallad. Denna är en partiell differentialekvation med lösningar liknande de som observerats av Scott Russell. De solitära vågor som beskrivs av KdV-ekvationen kan ha godtyckligt stor amplitud, men ekvationen är bara en giltig modell när amplituden är liten. När vågorna är större måste man använda Eulers ekvationer. För Eulers ekvationer visar det sig att det finns en högsta våg med spetsig topp, vilket förmodades redan av Stokes. Jag kommer även att diskutera vågornas stabilitet, en egenskap som är viktig för att de ska kunna observeras i verkligheten.


Den 7 november håller Niklas Wellander, FOI och Lund, föredraget

Homogenisering av Maxwells ekvationer

Homogenisering av partiella differentialekvationer innebär att man ersätter rumsligt snabbt varierande koefficienter i ekvationerna med konstanta (svarande mot homogena material). Jag går igenom grunderna och kommer att berätta om några elektromagnetiska tillämpningar.



This page was generated with LaTeX2HTML and GNU sed.
LaTeX-code written by Tomas Persson.

Valid HTML 4.0
    Transitional



Tomas Persson 2012-12-17