Verksamhet under hösten 2006

Sällskapet håller följande tre möten under våren: tisdagen den 26 september, tisdagen den 24 oktober samt årsmöte (dagordning finns här) tisdagen den 28 november. Mötena börjar klockan 18.30 i sal C i Matematikhuset. Alla, även icke-medlemmar, är varmt välkomna! Före mötena, från klockan 18.15, serveras gratis förfriskningar. Efter varje möte inbjuds alla till en eftersits med mat och dryck till självkostnadspris.





Den 26 september håller Pavel Kurasov, Matematik LTH, föredraget

 Varför bör fysiker fråga matematiker?
  • Kan fysiker överleva utan matematiker?
  • Varför måste man studera matematik för att bedriva forskning inom naturvetenskap?
  • Kan en matematiker bedriva forskning utan att tala med fysiker?
  • Måste fysiker och matematiker leva som hund och katt? (se Mathematicians and Physicists = Cats and Dogs? av Ya. Sinai i Bulletin of the American Mathematical Society, 43, October 2006, 563--565).
Jag vill berätta två historier från min egen forskning som matematiker. Båda historierna  handlar om fysikaliska problem som behövde formuleras matematiskt rigoröst för att kunna lösas.
Problem 1.  Schrödingeroperatorn med en singulär potential
En operator som är singulär och sånt
Matematisk analys av problemet visar att kvark-antikvark system saknar bundna tillstånd.

Problem 2.   Laplaceoperatorer på metriska grafer. Bara rigorös matematisk analys visar att Laplaceoperatorer på grafer har samma spektrum endast om de metriska graferna har samma Eulerkarakteristik.

Jag hoppas verkligen att studenter från grundutbildningen kommer så att vi kan få en rolig diskussion.





Den 24 oktober Björn Larsson, Franska institutionen, Lunds universitet, föredraget

Måste man vara fransman för att vara intellektuell?


Under nittonhundratalet har väl ingen annan nation som Frankrike förmått att producera intellektuella med världsrykte eller näst intill i en aldrig sinande ström. Där andra länder kan skryta med en enstaka Eco, en Habermas eller en Russell, så kan Frankrike rada upp en imponerande samling tänkare som satt sin prägel på det intellektuella samtalet, på gott och på ont: Piaget, Sartre, Merleau-Ponty, Derrida, Simone de Beauvoir, Bourdieu, Todorov, Onfray, Glucksmann, Henri-Levi, Aron, Lacan, Althusser, Lévi-Strauss, Barthes och Ricœur. Man frågar sig förstås vad det är som gör fransk jord så fruktbar för spekulativt tänkande. Men man kan också ställa sig frågan om det går att vara intellektuell som svensk och universitetslärare vid ett universitet som Lunds. För att försöka svara på den frågan tänker jag ge mig ut på bråddjupt vatten och presentera en teori om människan, varken mer eller mindre. Är det inte sådant som intellektuella gör?




Den 28 november håller Anders Rantzer, Reglerteknik, föredraget

Att samordna många viljor: Om teleskop-speglar, Internetprotokoll och fordonskolonner.

Vad har Internetprotokoll gemensamt med teleskop och fordonskolonner? Jo, i alla tre fallen är det önskvärt att samordna ett stort antal enheter utan att det finns en central beslutsfattare med överblick över helheten. I detta föredrag ger vi exempel på matematik som är användbar för sådana problem. Vi beskriver Arrow-Hurwitz sadelpunkts-algoritm och jämför ideer från Shannons informationsteori med Witsenhausens motexempel i teorin för dynamiska spel.